Imorgon är det ju som sagt mässa och sen hem. Är hemma ganska sent, runt sex tiden men jag tror jag åker ut till Pärlan ändå.

Ni kanske vill ha lite update om Pärlan? Hade inte tänkt säga något förens det var lite mer säkert med hur det är, men jag kan ju inte undvika det i all oändlighet. Vi är rätt säkra på att det är en hovböld, hovslagaren ska komma ut så fort hann hade tid. Var visst många hovbölder nu. Det är jätte tråkigt att det är en hovböld eftersom att det gör så ont, men jag är ändå ganska glad att det är något så "enkelt" som en hovböld och inte något mystiskt. Om det nu är det. Vi missar alltså P&J på lördag men det är som det är, hellre att hon mår bra än tävlingar. Lite tråkigt är det ju såklart. Kommer med mer info så fort jag vet själv. 

 

Ny vecka och jag vill typ gräva ner mig under en sten. Trots att jag har en rolig och händelserik vecka framför mig så är längtan efter en helt vanlig och lugn vecka stor. Kunna fokusera både på skolarbetet och ridningen till 100% men ändå ha tid över för Szymon och mina vänner. Men det kommer väl en sån vecka någon gång. 

 

Mån: Körlektion. Pärlan får en lugn dag med uteritt eller promenad, beror på hur läget ser ut och hur Angelina tänkt rida. 

 

Tis: Ägnad till plugg och städning. 

 

Ons: Körlektion. Åker till Göteborg för att hälsa på min syster. Mamma kanske rider beroende på hur Angelinas vecka ser ut. 

Tor: Skolmässa i Göteborg, kommer hem vid sex ungefär så lutar mot en kväll hemma om jag kan ta Pärlan på fredagen istället. 

 

Fre: Ridning och lite stallpyssel är tanken. Cornelia kommer hem igen. 

 

Lör: Pay & Jump, 80/90 cm. 

 

Sön: Fira syster med släkten. 

 

Jag gissar att de flesta av er redan räknat ut att vi inte fick med oss någon rosett hem och så finns det väl kanske någon av er som faktiskt varit inne på equipe och tittat resultat och ni vet redan hur det gick. 

VI blev uteslutna efter fjärde hindret, fick ett stopp på tvåan och ett stopp på trean. Men jag är ändå så stolt och nöjd över vår insats och att hon hoppade dessa fyra hinder ändå. Min tappra stjärna.

När jag kom in i ridhuset så kändes hon cool lugn, trots en lyktstolpe med dekorationer runt precis där man kom in tittade hon inte skeptiskt. Inte på blommorna som var vid hinderna heller. Däremot så blev hon livrädd för funktionären som stod vid ett av hinderna och plattade till underlaget. Efter det fram till min startsignal är det ganska blurrigt. Det enda jag kommer ihåg med totalklarhet är att Pärlan frös fast i marken framför sista hindret när ekipaget före mig var på väg från sjuan till åttan, och jag stod iväg. Jag har så dåligt samvete över detta, nästintill ångest, för att jag inte kunde flytta på min häst och förstörde för ekipaget innan.

På något sätt fick jag ändå Pärlan att gå framåt, vi fick startsignal men kom knappt upp i galopp och hon snarare backade än gick framåt. Första hindret var inga problem när vi väl fattat galopp, men så fort hon landade igen blev det trav och en dålig väg till hinder två då jag kämpade för fullt med att få galopp plus att buskarna bredvid hindret blivit lite läskiga i samband med att hon blev skrämd. Andra försöket blev mycket bättre och till trean hade vi en okej galopp men jag kunde inte stötta henne tillräckligt mycket så vi fick ett stopp. Andra gången var bätte även där, kändes som att hon släppte lite och faktiskt sög tag lite i hindret. Hon fick dock inte riktigt med sig bakbenen vilket är helt förståligt. Till fyran var det helt okej, blev nästan ett stopp på fyran men hon hoppade ändå och fick då ta i en hel del och jag hängde inte riktigt med på det så då var vi lite tillbaka på ruta nummer ett igen helt utan någon energi eller fart framåt. Lyckades inte heller få fram något fram till femte hindret och så här i efterhand tror jag att jag gav upp lite, hade nästan igen ork kvar så då fick vi ett sista stopp. Men trots denna kaosartade start fick hon så mycket beröm igår, hon ställde upp för mig. Trots att hon var skeptisk och inte ville lyssna framåt så fanns det en del av henne som litade på mig och hoppade ändå. Jag kände dessutom ingen tvekan över hinderhöjden vilket jag är stolt över mig själv för, nu gäller det bara att jobba vidare. Få mer rutin och att jag ska kunna hjälpa Pärlan när hon blir rädd. Att hon ännu mer ska lita på mig att jag aldrig skulle sätta henne med flit i en situation som kan skada henne.

 

 

Igår när vi kom hem från föreläsningen åkte jag direkt hem till Szymon och sov där, det är ungefär det enda sättet vi har tid att träffas på just nu. Måste också säga att föreläsningen var otroligt bra, önskar att jag hade kunnat ta med alla dit. Otroligt lärorikt. 

Nej nu ska jag släcka lampan och sova. Tills imorgon får ni en bild på mina älskade Johnny Bulls, lite höstlöv och favvo koftan. Kan nog knappt bli höstigate än så. 

Måndag igen då alltså, veckorna går lite läskigt fort nu tycker jag. Dagen är ingen vanlig måndag och denna vecka är definitivt ingen vanlig vecka. På lördag är det ju tävling och hela den här veckan planeras ut efter detta, är helt galet nervös så jag försöker verkligen att inte tänka på det. Något som distraherar mig den här veckan är matteprovet på fredag och att alla mina dagar är typ fullspäckade. Idag önskar jag att jag hade en halv timme över för att longera eller promnera en stund med Pärlan men det hinns inte med. Trots att jag slutar tidigt, men bussförbindelsen är så dålig mitt på dagen. Så tänkte att jag skulle fokusera på min egen träning idag istället. Sen ska jag och mamma åka till Jönköping för en föreläsning om hästens tänder, men vi åker lite tidigare så jag hinner in på Charlies och Hööks för att handla det sista innan lördag.

 

Resten av veckan ser typ ut så här:

 

Måndag: Föreläsning och träning. Plugg

 

Tisdag: Hoppning med mammas hjälp. Plugg

Onsdag: Körlektion. Kvällslektion åt Angelina. Joggingpass/lugntpass för Pärlans del. Plugg

 

Torsdag: Dressyr, möjligtvis med Annelis hjälp. Ett sista mattepluggsryck. 

 

Fredag: Matteprov. Sista fixet inför tävlingen, någon ridning om det hinns med. En lugn fredagskväll med en tidig dejt med kudden. 

 

Lördag: Tävling i Värnamo

 

 

Jag kan inte tro att ni missat det men jag säger det ändå för er som kanske ändå missat det totalt. Det är farsdag idag, ni hade inte missat det eller hur? Tycker känslan över farsdag, morsdag och alla dagar där många firas samtidigt har blivit lite som "lägger du inte upp en bild och skriver hur mycket du älskar personen på dina sociala medier så är det inte sant att du älskar personen". Ör jag ensam om den tanken eller är det någon mer som är med mig?

I vilket fall tänker jag inte vara sämre än alla andra och göra samma sak, nu när ajg äntligen har en bild på mig och min far. GIvetvis har vi firat honom med presenter och fika, eller ja jag och mamma har firat honom eftersom resten av syskonskaran inte är hemma. 

 

 

Min torsdag sprang iväg som vanligt. Förstår inte vad det är för fel på torsdagar, har aldrig någon tid över på torsdagarna. Utan det är dirket hem från skolan, slänga i sig lite mat, åka till stallet, rida, hem och duscha, är lite mer och sen sova. Om jag har tur hinner jag med något plugg i mellan allt. Men tack vare stallet så är det helt okej att ha en sån dag. 

Ridning gick helt okej, Pärlan var fin för de förutsättningarna vi har. På grund av stölden och brist på dressyrsadel har jag liksom tappat typ alla mina muskler på insida lår är som puts väck och det gör mig så otroligt frustrerad. Jag kan inte komma åt henne ordentligt i varken galopp eller trav eftersom jag inte kommer ner ordentligt i sadeln. All denna frustration har iallafall lett till en enorm motivation till träning, jag och Fanny ska köra hårt nu.

 

Fredag idag och den kommer inte med något speciellt. Skola först och sen hem för att städa och plugga. Blir tidigt i säng också för imorgon nalkas äntligen jobb igen. Ha en bra feradg allihopa!

Har precis klivit ur duschen efter en kväll i stallet. Då Angelina inte är hemma den här onsdagen och nästa så har jag och Fanny hand om en av lektionerna. Efter den passade jag även på att rida lite innan vi kvällsfodrade. Pärlan var dock inte särskilt sugen på det arbete jag erbjöd, vilket inte alls var konstigt då jag inte var ett dugg på hugget. Huvudvärken har legat och gnagt i några dagar nu och tröttheten var ett faktum så motivationen och orken var ju inte den bästa, men hon fick ju trots allt röra på sig och i ena galoppen var hon fin och lösgjord från början så helt illa var det inte. 

Egentligen skulle jag behöva plugga lite matte nu innan jag går och lägger mig, men plattformen skolan har där alla våra uppgifter och lösningar finns går inte att komma in på så det sket sig lite men jag tackar inte nej till lite mer sömn inte.

 

 

Vi har ändå gått från det här ↑ till det här ↓ på ett år och fyra månader, det är inte felfritt men det är bättre och jag är ändå stolt över oss och hoppas på att vi klarar den här utmaningen. Efter det är det bara att träna vidare. Fina fina lilla häst ♥

 

Vad händer idag då? Skolan slutar lite tidigare idag så det blir mer tid över för plugg och förhoppningsvis är det det jag ägnar min tid åt. Annars så ska Pärlsn motioneras, hade velat ta en tur i skogen men troligen blir det inte så eftersom det blir mörkt så tidigt nu. Så troligtvis har vi ett lösgörande pass framför oss idag. 

Hur ser er måndag ut?

Igår på träningen var vi bara tre stycken så det blev ganska intensivt så mot slutet var hon lite trött och släpade benen efter sig. Men hon var otroligt duktig och kämpade ändå.

Vi hade en 5,5 som det givetvis var trav in på och Pärlan har inte riktigt fattat grejen med travhoppning än då vi varit otroligt dåliga på att göra det. Så det blir helt enkelt lite knasigt där några gånger men det börjar bli bättre nu. 

Sen hade vi även lite studs och där gick det bra, kom lite knasigt någon gång och sen slår hon i lite ibland då hon slarvar med att lyfta på hovarna. 

Jag är liksom nöjd helt igenom idag, jag red bra och "plockade inte för mycket. Började lägga mig i lite för mycket när vi red som en banan och fick en längra anrindning till ett räcke, ni ser vad jag menar på filmen. Då blev jag lite irriterad på mig själv men det är bara att fortsätta träna så fixar vi nog det snart med.