Uppdateringen kommer återgå till det bättre när jag kommer hem, har sån sjuk rid- och träningsabstinens. 

Nej nu ska jag återgå till solandet efter en välbehövlig lunch. Kram på er!

Har ju givetvis köpt mig en hästtidning så jag kan boosta motivationen när jag är borta. Så den kommer läsas både på flyget och på stranden med. Jag och Felicia har dessutom kommit överens om att vi ska träna minst två gånger för att hålla igång, har inte hunnit med att träna de här senaste veckorna och så är jag fit for fight igen när jag kommer hem. 

Får se om jag hinner med och skriva något mer ikväll, vi kommer fram rätt så sent, annars hörs vi imorgon från poolen. 

Igår ägnades dagen åt packning och allt sista fix innan vi åkte. Var även på min sista lektion, vilket kändes väldigt konstigt. 

Har tyvärr inte hunnit fixa några inlägg då tiden varit knapp, men jag har med datorn och lite gamla bilder på den. Ville inte riktigt ta med mig min hårddisk ifall jag skulle tappa bort den med en massa bilder men kameran är med så det kommer bilder sen. Det lär ju inte bli helt dött här inne, måste ju göra er lite avundsjuka ;)

Mamma och Fanny är gulliga och hjälper mig med Pärlan när jag är borta. Har dessutom satt mamma galoppträning, haha. Har ju själv lite svårt för att rida hennes galopp, vilket i för sig börjar bli bättre, så tänkte att hon kunde hjälpa oss lite på traven. 

Banan var jättefin i torsdags trots flera dagar med regn så det blev lite hoppning. Satte upp en linje med tre galoppsprång i mellan på ena långsidan och andra en oxer. Hon kändes lite tung och trött trots att jag väckte till henne i början. Oxern gick lite halv sådär, hade lite svårt att känna av avståndet men vi behöver träna på att bara komma på ett hinder då det gärna krånglar till i min hjärna. Linjen däremot gick felfritt nästintill alla gånger och det kändes bara så lätt, nu ska vi fortsätta jobba med lite andra avstånd på linjer så vi bygger upp min känsla för avstånd till hindren. Det känns riktigt bra och lätt nu, det ska nog kunna gå vägen trots allt. 

Här kommer filmerna från rundorna i Bankeryd. Jag har egentligen inte så mycket att säga om filmerna. Jag är riktigt nöjd och de går helt klart in på listan av bästa rundor. Det är något stort språng och korsgalopp på en linje, men för mig gör inte det så mycket då känslan var så bra. Det flöt på och det kändes bara så enkelt, vilket mamma sa att det också såg ut att vara. 

 

 80 rundan, lite osäkert till nummer 6 och stort på 7. Annars väldigt bra för att vara oss, hör ni hur jag berömmer henne i slutet haha?

  

90 rundan, fokuserade lite för mycket på rätt galopp mot 2 så halvhalten blev för sen och korsgalopp mellan 7 och 8. Annars var den här rundan också väldigt bra. Fina tjejen!

 

Bankeryd hade en väldigt trevlig P&J, lite långdragen men annars var allt jättebra.

Godmorgon måndag! Eller kan man fortfarande säga godmorgon när man nyss kommit till skolan? Tog en lugn morgon hemma idag när vi ändå hade en frivillig lektion nu på morgonen. Denna måndag består av någon timme i skolan nu, sen hem och plugga innan jobb och direkt efter jobbet vidare till stallet. Har inte riktigt bestämt vad vi hittar på idag. Det lutar mot en uteritt, men jag skulle så gärna vilja fortsätta på förra veckans fantastiska dressyrpass på måndagen. Men vi får se hur det blir i eftermiddag helt enkelt. 

Det fick tyvärr stå lite tomt här igår. Hade lite fullt upp då vi på morgonen firade min pappa innan jag åkte iväg till Jönköping för lite nödvändig shopping. Fick däremot inte tag på allt jag behövde så mamma får leta vidare i Linköping på lördag. Resten av dagen spenderades med skolarbete, med en liten paus för lite mer firande av pappa. 

Jaha men det är alltså nu vecka nu och den ser ut så här:

Måndag: Jobb och plugg. Motionering av Pärlan. 

Tisdag: Jobb och plugg, sista inlämningsdag för det mesta. 

Onsdag: Sista plugget. Klipptid och måste städa.

Torsdag: Jobb. Hoppning för Pärlans del. 

Fredag: Packa och fixa det sista innan vi åker. 

Lördag: Vi åker!

Söndag: 

Jag var helt slut och förstörd när jag kom hem från jobbet igår, fruktansvärd huvudvärk och så trött. Orkade inte sätta mig vid datorn och varken plugga eller blogga. Szymon kom hem till mig på kvällen och vi försökte kolla på got, men jag bara somnade så vi gav upp efter ett tag. 

Nu sitter jag däremot i bilen på väg till ett stall utanför stan för Pay & Jump. Vi hoppar de vanliga höjderna, det här blir dessutom sista P&J på ett tag. Nästa tävling, faktiskt, är inte inplanerad förens 11 juni. Om det nu blir att vi åker dit. Kanske en P&J den 6 juni kom jag på nu, beror på hur det blir med hoppträningen den helgen jag tar studenten. 

Hej på er! Åh vad jag har saknat att gå in och skriva här den senaste veckan, men tiden har verkligen inte funnits. Har rå pluggat sen i söndags, varit uppe sena kvällar/nätter och sen gått upp tidigt på morgonen. Var sista hoppträningen, kanske, för den här säsongen i lördags. Den gick helt ok med tanke på att de börjat gå fältet som ligger kant i kant med deras hage så de äter en massa gräs nu, vilket påverkar Pärlan rätt mycket de första dagarna. Kommer både film och text sen. Ja förutom en massa pluggande med alldeles för lite sömn har jag hunnit med att rida mina två dagar och i måndags var hon helt magisk, är så glad att det just är den dagen som jag hade med kameran så Fanny kunde ta lite bilder. Igår blev det ett kort men ganska intensivt markarbetspass med travbommar på böjt spår och två galoppbommar med tre galoppsprång i mellan. Tränar på att se och känna avstånden lite bättre och det kändes ganska bra, travbommarna likaså. Lite spänd till en början men hon slappnade av tillslut. 

Har haft en frivillig lektion hittills idag som jag faktiskt gick på då jag behövde lite hjälp, annars så ska jag snart bege mig mot jobbet för att jobba mellan 11 och 18. Jobbade igår också efter skolan fram till stallet. Kom hem från stallet rätt sent pga det och fick inte så mycket önskad sömn då det var ett helt projekt att ta sig in i stallet när jag höll på att somna ståendes. Det har gått tre timmar på denna dagen och min hjärna känns redan som mos och jag känner mig rätt färdig med denna fredag redan. Men men ska äta lite lunch nu och se bege mig mot jobbet, blir en lugn kväll ikväll med plugg och, hör och häpna, bloggande!

 

Igår när vi satt i matsalen och diskuterade att det började bli dags att ha allting i klädväg färdigt till studenten så sa jag som jag sagt ända sen i början av april, att det är ju lite mindre än två månader kvar nu. När vi sedan börjar tänka efter så inser vi ju att fjärde maj är prick en månad kvar och inte längre "mindre en två månader", när polletten trillar ner hos oss alla blir vi i princip helt stumma. Speciellt jag.

 

Jag har en sån skräckblandad förtjusning inför studenten, men det som slår igenom hårdast är nog ändå ångesten och tårarna. För mig känns det som slutet och inte början på något nytt, som att jag blir ensam kvar. Självklart ser jag fram emot allt som har med studentveckan att göra. Balen, studentdagen, alla trevliga stunder vi kommer ha när vi hittar på de saker som man bara gör den veckan. Men när allt det är över, vad gör man då?

Jag lovade mig själv i början av året att se till att jobb var fixat inför sommaren så det skulle kännas lite lättare, och det har jag gjort. Jag har även en massa roliga tävlingar att se fram emot, men det lättar inte på ångesten. Inte ens lite. Börjar jag räkna ner dagarna som är kvar får jag ett tryck över bröstet och känner panik. Jag vill inte.

 

Mest handlar det nog om att jag tappar kontrollen, jag vet inte exakt hur varje dag kommer se ut, jag vet inte vilka som kommer stå här vid min sida och jag vet inte vad jag vill. Det handlar om att jag inte vill växa upp, hade jag haft möjligheten hade jag stannat tiden för länge sen. Att få vara kvar i den tryggheten jag har nu, hur underbart mitt liv har varit det här sista året. Jag vill verkligen stanna i det för evigt. 

 

En sak som är säker är att jag helt klart kommer vara den som gråter mest när studenten väl är här. Jag vet egentligen inte vad jag vill med det här inlägget. Få dela med mig om mina tankar, min panik och kanske hoppas på att någon känner likadant eller känt likadant. Få veta att jag inte är ensam i det här eller få veta att det bli bättre, att även om det känns som om slutet närmar sig så är det trots allt början som det handlar om. Början på ett liv som jag just nu inte vill leva.