Brynarcal Black Pearl
DATUM: 2014-06-05 TID: 09:25:00
Brynarcal Black Pearl
| Permalink
Brynarcal Black Pearl, som oftast kallas Pärlan och annars något av hennes andra hundra smeknamn, är en mörkbrun Welsh cob som har manken ungefär 154 cm över backen. Pärlan är född den 24 maj 2007 och Angelina köpte henne i början av 2012 som femåring. Hon var då inte inriden eller hanterad särskilt mycket.
Jag stötte på Pärlan för första gången januari 2013. Då red jag henne några gånger, sen flyttades hon till det stall hon står i idag och då blev det ingen mer ridning för min del. Hon var då forfarande väldigt unghästig av sig och tittade på allt. I början av sommaren 2013 så började jag rida henne igen och det har bara hållt i sig. Sen hösten 2013 står jag som halvfodervärd på den lilla svarta ponnyn, som inte är en ponny...
Att beskriva Pärlan är inte svårt. Hon är en bitch och mes, helt klart. Hon lär sig otroligt snabbt och är oftast väldigt arbetsvillig. Hon hatar regn och vatten överhuvudtaget, det värsta är när det rinner vatten på benen och regnar in i öronen. Hon är även extremt sällskapssjuk, men bara på hennes villkor.
Vi håller på med det mest hon och jag. Hoppar, dressyrar, skogsmullar, tävlar, flänger runt i repgrimma och försöker även få in lite markträning, bus och trickträning i allt det här. Men tiden räcker inte alltid till tyvärr.
Det största målet jag har med Pärlan är att vi ska ha kul vad vi än gör, men ibland lyckas vi inte med det för vi båda har en ganska kort stubin och ett jävla tempramet. Kan ha överdirvit lite nu...
Ett mål jag har, eller snarare en dröm jag har är att någon gång under vår tid få starta i dressyr och inte bara hoppning. Det är en lång väg kvar, men vi kämpar på. Ett tidigare mål jag hade var att innan jag slutade trean och inte vet vart mitt liv tar vägen så ska vi ha startat en 90 cm lokal, och idag tävlar vi på lokalnivå de få tävlingar som går att hitta. Allt är helt enkelt möjligt, om man jobbar för det.
Annars har vi lite små mål som att få till det i galoppen, kunna rida i repgrimma och lite annat. Vi kämpar på i med och motgångar, jag och den svarta lilla hästen.
Kommentarer till detta inlägget:
Trackback