we are two pieces of a broken heart
DATUM: 2013-06-25 TID: 18:18:00
Cassandra
| Permalink
Cassandra har inte varit sig själv på över två månader och det känns som om det är på väg att ta slut för oss. Det känns som om vårat slut är nära. Även om jag försöker övertala mig själv att vi klarar det här så har jag innerst inne redan gett upp. Jag har gett upp hoppet om att det ska bli lika bra igen. Att vi ska bli ett och komma så nära som för ett år sen. Jag har gett upp tron på oss och det gör så jävla ont. Hon har inte varit sig själv på länge och det blir bara värre och värre. Jag vill verkligen inte ge upp, hon har lärt mig så fruktansvärt mycket. Vi har gått från att i början ridit med både spö och spårrar och hon har inte gått framåt för det till att rida helt löst, ta långa galopper i skogen och jag har helt släppt min kontroll och litat på henne till hundra procent. Men den senaste tiden har hon varje gång jag gett henne långa tyglar gått ner till dörren in till stallet och gått runt där för att hon vill in, hon vill inte bli riden mer. När vi varit ute och gått har hon inte haft koll på mig, sprungit iväg och sprungit över mig, bokstavligt talat spruningt över mig. Det gör ont i mig att veta att jag redan har gett upp, för jag vill så fruktansvärrt mycket att vi ska ta oss igenom det här. Jag vill inte ge upp och bara lämna allt bakom mig. Men samtidigt vill jag hellre att det tar slut nu och vi har en massa roliga minnen än att det tar slut i höst efter att allt sjunkit till botten och det verkligen inte går att ta sig upp. Men just nu ska jag inte ge upp, jag ska inte ge upp! Vi ska ta oss igenom det här vad som än krävs!







Mitt hjärta vi ska klara det här! ♥
Kommentarer till detta inlägget:
Trackback