Det enda jag har motivation till i livet just nu är att rida. Min inspiration och mitt mantra är ungefär "blod, svett och tårar". Men det finns ett litet litet problem, motivationen är bara till att rida dressyr, kämpa och komma någonstans. Träna på skänkelvikningar, galoppfattningar, bygga mer muskler och ja allt som tar oss vidare framåt i utvecklingen. Problemet då är ju att det inte går, banan är fortfarande dålig och inte alls rolig att rida på. Jag vet att jag borde rida ut, longera henne eller motionera henne på andra sätt för att hålla igång henne tills det, förhoppningsvis, blir bättre men min motivation och ork finns inte till det. Jag hittar ingen inspiration till att göra det. Motivationen försvinner så fort jag inte får sätta mig på henne och rida tills vi är lika slut båda två. 

 

Jag har redan nu insätt att det inte blir någon mer tävling för oss i år och antagligen ingen mer på hela vintern. Har inte hoppat sen senaste Sofiehoppningen och det är över en månad sen och det lär nog inte gå att hopp igen än på ett tag. 

Jag kan ju säga att jag tröttnat lite på att inte kunna rida så idag tänker jag göra ett försök. Får se hur mycket vi kan göra och om det blir något mer än bara skritt. Jag är otroligt taggad ändå.