Andra klassen var 70 cm och där gick framhoppningen kanon. Var en oxer som var högre än 70, som jag tyckte var lite stor med min lilla skräck för höjder, men när jag fattade galopp var det som att Pärlan tog i lite extra och sa "jag kan det här matte, lita på mig" och då höll jag på att börja gråta nästan. Min fina lilla häst.

Väl inne på banan var den vanliga lite sega och lugna hästen som bort blåst. Så fort jag smackade lite eller råkade röra till lite med skänkeln skuttade hon till och frågade mig "ska vi trava nu?" "ska vi galoppera nu?". Haha ja och jag älskar att fundera på vad hästen tänker. 

Det här är den bästa rundan jag gjort någonsin, är så nöjd med den. Även om hon hoppar lite stort två gånger så är inte det något jag lägger stor vikt på. Det enda är väll att jag inte höll ut ordentligt till sjuan så fick svänga lite snävt så hon halkade till lite med ena bak. Hade lätt kunnat gå in och hoppa 80 cm efter den rundan så jag hoppas det håller i sig.