Det finns två ord som beskriver gårdagens ridning. STOLT och FANTASTISK. 

Trots mörkret som kommer redan vid fem red vi ut en sväng. Med pannlampor och reflexer tog vi oss runt vår "skrittrunda" på ungefär tjugo minuter. Inget fjant från varken Pärlan eller Wille, kan bero på att trygga Helge var med. Så nu har vi helt enkelt gjort vår första mörker tur och jag var mer än stolt över henne.

Red sen ett litet lösgörande pass på banan, tyckte att hon var lite på hugget så ville utnyttja det. Och hon var så fantastiskt fin när vi slutade. Äntligen börjar vi kunna göra något med den där galoppen, Gick i låg och lösgjord form i minst två varv på volterna i varje varv, något litet för alla andra kanske men för oss kändes det som något väldigt stort. Vi kanske kan få till den där galoppen på egen hand ändå, med hjälp från backen såklart.