ANdra rundan i lördags tycker jag vi fick mycket mer go i, hon kändes mer framme för skänkeln. Hon tittade lite på ettan, men litade på mig när jag sa att det inte var farligt och hoppade. På tvåan och trean lyssnade hon inte riktigt på mig och hoppade av stort, men jag är ju rätt så van vi det numera så har ju inga direkta problem att hänga med. Vägen mellan tre och fyra var rätt lång och sög musten ur mig, så när jag kommit över fyran kom feman rätt så direkt efter vilket jag inte riktigt orkade. Dessutom såg den så otroligt stor ut. Efter två stopp kom vi äntligen över, hade liksom bestämt mig för det och ni ser ju vilket hopp hon gjorde på sista bilden. Tokfian. Tyvärr kom det inte med på film då mitt minne blev fullt. 6-8 tyckte jag att vi gjorde bra sen. Jag är trots de två stoppen nöjd med rundan, hade hon lyssnat på mig på 2 och 3 så hade vi gjort en riktigt bra runda tycker jag. 

 

Det är ju helt och hållet mitt fel att det blir två stopp, jag orkar inte hela vägen fram och hon ska faktiskt inte hoppa då. Jag ska vara fullt närvarande och inte sväva bort i tankarna  att det är jobbigt och att oxern är stor. Hon lär mig mer när hon stannar än när hon hoppar.