Jag är en sucker för märkesgrejer, men bara när det kommer till ridningen. Det är ju inte så pass att jag vägrar köpa andra saker, mer så att jag bara älskar en del dyra märkesgrejer. Kingsland, HV polo och JH Collection är mina favoriter skulle jag nog säga, tack och lov är inte JH Collection jättedyrt iallafall.

 

Jag är otroligt mörkrädd. Om vi rider ut när det är mörkt kan jag verkligen inte rida sist, det ilar längs hela min rygg som om någon skulle vara bakom mig, dessutom har jag lite svårt att vara tyst för om jag är tyst känns det som om någon kan våga sig fram från skogen. Förstår inte hur jag och Fanny lyckades gå i skogen när det var mörkt med barnen.

 

Jag har alltid haft lite tvångstankar, så som att mitt träns måste hänga rätt (med tyglarna hängande över åt ena sidan och nosgrimman knäppt runt tränset), hjälmen ska hänga rakt, mina skolböcker ska ligga på rätt hylla. Sover jag hemma gör jag alltid allt i samma ordning, ändrar jag på den så blir det kaos och jag får nästan lite panik (det gäller alltså vardagsmorgnar). Dock har detta blivit betydligt värre i stallet, om det är smittsamt har jag smittat Fanny också ;). Varje sak har verkligen sin plats och är det inte där det ska vara flyttar jag på det. Härom dagen hängde jag, och Fanny, alla träns som jag hänger mitt bara för att få njuta lite. Får dessutom lite halvpanik på vår halvstökiga sadelkammare där det kan ligga saker lite överallt. 

 

Jag är otroligt grinig på kvällen om jag är trött eller någon råkar säga/göra fel sak. Jag förvandlas till en riktig huggorm. 

 

Jag kan texten till alla låtar på min spellista. För att en låt ska få komma in på min spellista måste jag kunna texten, om jag inte redan kan den nötar jag in den genom att lyssna på låten om och om igen tills den sitter. 

 

Jag känner mig stor på Pärlan när jag rider barbacka för att jag har så långa ben, men aldrig när jag rider med sadel.