Den 29 april var vi iväg på årets första tävling i Tranås. Anmälde bara till 80 cm för att ta en klass i taget, det blev våran tredje 80 cm för i år och vi låg helt i fas med den planering jag gjort. Vi nollade 80-klassen och efter en del tänkande, men även tittande på rundan så bestämde jag mig till slut för att efteranmäla till 90 cm också. Vår första 90 cm för i år och det kändes riktigt bra, vi fick ett olyckligt litet stopp då jag hoppade före för att jag trodde hon skulle hoppa av stort. Men vi kom igen och då var det inga problem utan vi kom rätt. Det blev helt enkelt bara ett missförstånd för jag kände inget tvivel på höjden eller något. Så det blev helt enkelt ett stopp i vår första 90 cm för i år, och även vår första start med bedömning A:0+A:0. Valde att inte vänta till avd. B då det hade blivit en väldigt lång väntan och det är ju inte precis som att vi inte klarar det hinder- och svårighetsgrads-mässigt. Målet var ändå att bara rida en bra grund och ta resten som det kom. 

 

Är helt ok nöjd med min ridning, hade svårare för räcken den här gången men tycker ändå att det släppte till andra klassen. Tror det har att göra med att det är en helt ny ridning nu som jag inte riktigt kommit in i. Hon har en så mycket bättre galopp idag där hon även går fram av sig själv, så jag behöver inte längre sitta och driva hela tiden. Vilket jag dock gjorde i första klassen och tyckte inte att hon lyssnade framåt men det var ju för att jag bad om ett tempo vi inte behövde och som hon bara orkar korta stunder. Till andra klassen släppte jag mer på benen och lät henne gå på själv mellan hindrena, men jag har inte riktigt fått in ridningen när jag ska lägga an benen igen för att få en bra anridning. Men det kommer med mer träning. 

Är som sagt ändå nöjd då jag känner att det inte finns någon tvekan längre, hon suger på hinder på ett helt annat sätt vilket får mig att knuffa undan mina hjärnspöken. Vi kämpar ihop igen och den känslan slår allt.

 

Här nedan kommer lite bilder som Malin var snäll och tog, även filmerna som Adam filmade. Min pappa var nämligen inte hemma så jag Malin och Adam var snälla och följde med, otroligt tacksamt!