Jag vet inte just nu vart jag ska göra av mig själv, vart jag ska vända mig. Jag vet inte hur jag ska få ordning på mina känslor, jag vet inte hur jag ska trassla mig ur det här och återgå till mitt liv. Jag vill inte ha det så här längre. 

Jag har en känsla som legat och gnagt inuti mig ett tag, en känsla som får mig att gråta. Som får mig att vilja dra täcket över huvudet och stanna där tills allt är över. Jag vill vara glad och positiv men just nu kan jag inte det, jag kan inte när tårarna bränner bakom mina ögonlock. Men det finns stunder då jag glömmer bort det här och allt känns bra för en liten stund. Stunderna då jag är med honom och kan krypa upp i hans famn. Bara få känna hur känslorna för en stund rinner av mig och han finns där och tar hand om mig. Jag räknar oftast timmarna tills jag ska sova för att få fly bort från allt en stund.

 

Jag vet i princip varför jag känner som jag gör, men jag vet inte hur jag ska bli av med det. Jag antar att det bara är att vänta tills det går över, tills känslan försvinner. För det gör den, det måste den göra, eller?

 

"Räta på dig och gå vidare så blir allt bra" går runt om och om igen i mitt huvud som en påminelse för att ta mig igenom det här. Jag borde nog ta tag i det och reda ut mina känslor, men jag vet inte hur. Jag vet inte hur jag ska ta tag i det här och få bort känslan utan att vänta tills den försvinner.